" Jag är toppenuppåt idag "

jag tänkte att det va en mindre depression, en livskris i miniformat.
jag hade fel, kanske. kanske fick jag en ny livsvision istället. allt ändrades om.
fan, nu måste jag tänka om allt.

 

jag vill påverka, förbättra och förändra.
rädda världen och leka gud.

jag ska jobba med nått jag tycker är kul, så kul att jag alltid vill gå till jobbet och stanna hela dagen. jag vill göra det för att jag mår bra och inte för att jag stoppar världsvälten. mitt mål ska vara att må bra själv innan jag kan ta till mig nya uppdrag.
är det detta som kallas själviskt tänkande?
i så fall... hur ska jag kunna rädda världen om jag själv inte mår bra?
hur ska jag kunna säga åt andra att va stolta över sig själva om jag själv inte är det?
förlåt mig men med risk att låta som en idiot... jag tänker tänka på mig själv i det här livet.

jag kommer fortfarande påverka, förbättra och förändra. kanske inte i hela världen men iallafall i min värld. är det nått man ska skämmas för?